Hur ser du på samarbetet med A Sustainable Tomorrow?

– Det är en ära att få chansen att få ut min kunskap genom Bo Nilsson och Catarina Rolfsdotter-Janssons oemotståndliga entusiasm och energi. Jag har följt AST-familjen först som talare, sedan som deltagare på en av hubbarna och på plats i Helsingborg. Jag har älskat varje tillfälle men har också fått en insikt i hur olika upplevelser det är. Det kan ju lätt uppstå en känsla av dissonans mellan all den kunskap och engagemang som visar sig hos AST, och den brist på förändring som syns i omvärlden. Dissonans är ett problem bakom förminskning, förnekelse och förhalning men kan även vara en kraft till förändring. Får vi fatt i det som skaver och där vi upplever dissonans så kan vi använda det som motivation till att göra något bättre. Och det tror jag att AST2024 kan leda till! Tillåter vi oss att belysa dissonansen i ett tryggt och engagerat kollektiv så kan vi också börja formulera och göra de modiga åtgärder som krävs för att minska dissonansen.

Dissonans är kanske ett lite nytt begrepp för många inom hållbarhetsomställningen, hur skulle du beskriva det?

– Begreppet dissonans kommer ursprungligen från musiken och beskriver när två eller flera toner skapar ett ljud som för många människor låter missljudande. Inom psykologin pratar vi om kognitiv dissonans som är de känslor av obehag som uppstår när det finns ett glapp mellan våra värderingar och våra beteenden. Det är en drift som ska få människor att motiveras till att minska sin dissonans. Vi minskar den antingen genom att ändra våra värderingar eller genom att ändra våra handlingar. Förnekelse, bortförklaringar och aktivering är vanliga sätt att reagera på kognitiv dissonans. Vi människor mår generellt bra av att leva nära våra värderingar och jag tror att företag och organisationer har en unik möjlighet att stärka sina medarbetare och sitt varumärke genom att hjälpa individer till detta.

Vilka hinder ser du som klimatpsykolog för att företag, organisationer och individer ska bli mer hållbara?

– Det är svårt att göra stora modiga förändringar i system som snarare hindrar än underlättar för en. De sociala, juridiska och ekonomiska system som styr vårt företagande, vårt vardagsliv och vår välfärd har ofta ett fokus på tillväxt, status och individualism snarare än cirkularitet, välmående och kollektivism. Vi kan inte tro att information eller värderingar kommer ändra människors beteenden. Individer kommer trilla ner i den kognitiva dissonansen och hitta vägar att hantera den så länge förutsättningarna för beteendeförändring är för svåra. Genom incitament, policys, kommunikation, lagar och regler har företag och organisationer en unik möjlighet att hjälpa sina anställda till beteendeförändringar som minskar den kognitiva dissonansen och hjälper dem att leva närmare sina värderingar.