Artikel från A Sustainable Magazine, nr 1/2018, producerad av Bjärelivgruppen

Hur kom du i kontakt med A Sustainable Tomorrow?
– En dag passerade jag en infartsskylt där det stod att John Hope Bryant skulle komma till A Sustainable Tomorrow, men datumen passade inte min kalender så jag tänkte ”next time”. När jag läste om eventet i ett annat sammanhang ringde jag helt sonika upp grundaren Bo Nilsson och sa: ”Jag tror att du behöver mig”. Vi träffades och insåg att vi hade mycket att ge varandra. Han får tillgång till min kunskap i ämnet och min erfarenhet av att leda stora konferenser även internationellt. Jag får en fantastisk kollega, en spännande plattform för hållbar omställning och ett stort nätverk.

Hur ser samarbetet ut idag?
– Efter att vi träffades första gången har vi jobbat fram mycket av innehållet kring A Sustainable Tomorrow till­sammans. Vi har diskuterat mycket kring genus och mång­fald och fortsätter att tillsammans utveckla konceptet. Vi vill lyfta framaffärsnyttan som lockande ingång för företag att agera hållbart. Vi expanderar för att stärka tillväxtregionernas långsiktiga arbete med hållbarhets- och framtidsfrågor med ett globalt perspektiv med start i Skåne.

Var ser du den stora utmaningen kring den här typen av konferenser och möten?
– Det finns så många konferenser. Värdet är det man tar med sig hem och kan ta vidare i sitt eget sammanhang. Därför kompletterar A Sustainable Tomorrow sitt program med workshops och utbildningar. Vi har exempelvis lanserat en utbildning i samarbete  med Jakob Trollbäck och Anna Bruun Månsson, där deltagarna lär sig mer om de Globala målen och hur de kan arbeta med dem i sin verksamhet. Jag bidrar bland annat med en framtidsspaning baklänges – en så kallad backcasting – för att skapa visioner. Vi ska ge kunskap, lust och vilja att ta sig mot ett mer hållbart samhälle, ett bättre samhälle.

Vilken är den viktigaste frågan som du ser det?
– Klimatfrågan är den absolut viktigaste, planeten kan bli obeboelig för delar av befolkningen inom våra barns livstid. Om vi fortsätter som nu och håller oss till det vi lovat i Parisavtalet hamnar vi troligen på en tregradig temperaturökning. Vi måste alltså kraftigt skärpa våra åtaganden. Sedan är klimatfrågan inte fristående, den hänger tätt samman med befolkningsökningen, hotet mot den biologiska mångfalden och tillståndet i våra hav. Med mera… Men det är det som är hela grejen med de Globala målen, de adresserar helheten.

Du pratar mycket om cirkulära system, förklara vad du menar med det.
– Vi måste för att klara vår överlevnad på planeten börja tänka kretslopp i allt, både vad gäller produktion och konsumtion. Vi kan inte fortsätta leva som det finns 4,2 planeter. Så lever vi i Sverige 2017. Att tänka cirkulärt öppnar upp för innovation och kan skapa nya arbetstillfällen. Avfall är resurser, vi kan inte fortsätta rovdriften på de planetära resurserna.

Vad gör dig som varit med länge mest bekymrad respektive mest hoppfull vad gäller hållbar utveckling?
– Jag är mest bekymrad över trögheten i politiken. Mest hoppfull av den kraft som nu börjar mobiliseras på fler och fler fronter för mer hållbara val och mer hållbart ledarskap. Det gör att politiker vågar lägga fram kloka styrmedel som i sin tur gör det lättare för allmänhet och företag att göra rätt. Så får vi en positiv istället för negativ spiral. Vi måste agera mer solidariskt med kommande generationer. De Globala målen är kartan som hjälper oss att navigera rätt in i framtiden.